Stormen

storm-jpg

Stormen är en katastrofberättelse av Petter Bennegård. Läses på egen risk.

Stormen

Jag satt på bussen på väg hem när det började blåsa upp. Busschauffören sa att bussen inte går längre än till Brunnsparken. Jag klev av och folk gick fram och tillbaka Brunnsparken. I Nordstan var det kaos. Men det var inte mitt ansvar att reda upp kaoset.
Jag började gå hemåt. Bakom mig blåste det upp till storm och det hördes skrik från dom som inte kom ut ur bussen. Dom klarade sig inte ifrån den hemska stormen och dog. På vägen krockade bilar och folk flög ur bilarna och slog i vägskyltar så blodet skvätte. Jag fortsatte hemåt och tänkte på att jag inte skulle dö när jag var vid den långa backen där bussen åker upp.
Då såg jag det värsta jag sett på länge. Det var en massa lik som låg på gatan och bussar stod i brand. Det sjukaste var att det var en tjej och en kille som låg på en bil och älskade med varandra. Men jag var bestämd av mig. Jag ska klara mig hem till min lägenhet vad som än hände på vägen. När jag hade gått förbi det älskande paret och de brinnande bussarna var jag framme vid fotbollsplanen. Där var det mycket folk som såg på nåt, men det var inte nån match på planen. Det var två personer som försökte skjuta varandra och folkmassan jublade och hejade.
– Har världen blivit helt galen, tänkte jag och kände mig hungrig. Jag hade inte ätit sen i morse. Jag gick till Ica för att köpa mat men det var nån idiot som hade slagit sönder affären och tagit all mat.
– Fan, vad ska jag nu äta, tänkte jag. Jag var hungrig och arg och gick hem, men det var nåt som inte stämde. Alla fönster och dörrar var sönder förutom där jag bodde. Jag låste upp dörren jag gick in och skulle äta nåt, men jag hade ingen mat hemma. Nu blir jag ännu mer arg. För att lugna ner mig försökte jag spela jag lite Xbox 360, men Xboxet var sönder.
– Nej, nu fan tänkte jag. Jag tog med mig de knivar jag hade hemma i en väska och åkte till stan och dödade en del av de människor som hade tagit all jävla mat på Ica. Sen sprängde jag hela Nordstan som var fullt med dumma personer, dom ändå hade dött i stormen. På kvällen var jag nöjd över vad jag hade gjort och sov jävla bra den natten.